Påsk i Lissabon.

Det är nu mindre än en månad tills Ron fyller the big 4 0. Min present blev den mycket efterlängtade påskresan, den här gången for vi till Lissabon. Jag hade hört mycket gott om Lissabon innan resan så det var spännande att åka dit. Ungefär så här var det:

Långfredag: Flyget gick på eftermiddagen. Fyra timmar på ett flygplan är ganska tråkigt, men jag försatte mig i den traditionella flygkoman så det gick ganska bra. Väl i Lissabon kastade vi oss i en taxi och for till hotellet; Turim Suisso Atantico. Det är nog det fräschaste hotellet vi har bott på faktiskt. Läget var perfekt, mitt i smeten men ändå på en liten bakgata. Vi larvade ut och satte oss på ett café och tog en öl eller två på kvällen.

Påskafton: Vi var uppe tidigt och gav oss ut på upptäcksfärd i ett soligt Lissabon. Vi gick uppför. Och sen lite mer uppför. Genom vindlande gränder där små portugisiska husmödrar hade hängt ut tvätten utanför fönstret gick vi. Det var varmt och skönt, så där svettvarmt faktiskt. På eftermiddagen tog vi tunnelbanan till Estadio da Luz för att köpa biljetter till Benfica-matchen som skulle gå på söndagen. Eller, på påskaftonskväll, som vi upptäckte när vi köpte biljetterna. Så vi tog våra biljetter, drog in till city igen, käkade och åkte tillbaka till stadion för fotboll. Efter som de spelade mot Rio Ave, som är ett bottenlag, skulle det inte vara så mycket folk sade Ron. Och det var det inte. Bara… 46 000 ungefär. Jag är inget stort fotbollsfan direkt, inte som Ron, men det var ganska häftigt att vara där och se Benfica-örnen flyga in över stadion. Och att Benfica vann med 6-1 gjorde ju inte stämningen sämre direkt.

Se så många Benfica-fans!

Se så många Benfica-fans!

Påskdagen: I Portugal regnar det ibland. Just den här påskdagen regnade det från tre håll. Mitt snärtiga leopardparaply blåste sönder. Jag var blöt in på bara kroppen efter fyratimmarspromenaden vi tog. Det som var positivt var i alla fall att vi åkte spårvagn och fikade på ett litet café där det bara fanns Lisboetas. Jag fick äntligen en pastel de nata och Ron moffade i sig en stor gräddbakelse. Jag fick hjälpa till. Efter det irrade vi bort oss litegrann, kom ner till Cais do Sodre och tog t-banan till ”vårt” tunnelbanestopp vid Restauradores. Vi köpte lite vin, kex, ost, korv (så klart) och chips och mellanlandade på hotellrummet i några timmar för att torka. På kvällen gick vi på Hard Rock Café och drack drinkar, öl och sjöng med till åttiotalsrocken de spelade. Sen åt vi middag på Bomjardim Rei dos Frangos. Där åt vi frango piripiri (kyckling piripiri), drack vin och åt efterrätt för bara 36 Euros. Kycklingen var fantastiskt god och till och med Rons som inte har kyckling som favoriträtt smaskade i sig minsta smula.

Kycklingen ser inte så mycket ut för världen, men den var fantastisk!

Kycklingen ser inte så mycket ut för världen, men den var fantastisk!

Efteråt gick vi på världens sämsta irländska pub och drack en Guinnes. Den otroligt tråkiga puben tog död på festhumöret och vi gick hem och somnade ganska omgående.

Annandag påsk: Det var rätt skönt att vakna till en solig dag. Ron var lite trögstartad och trött. När vi väl kom iväg gick vi direkt upp för backarna till Castelo de Saõ Jorge som ligger ungefär elvatusen kilometer över vattnet. Utsikten över Lissabon var bedårande! Och borgen är ju en ”riktig borg” med torn och allt!

En riktig borg!

En riktig borg!

 

Utsikt över Lissabon.

Utsikt över Lissabon.

På vägen ner stannade vi till på en liten uteservering med utsikt över vattnet och tog varsin öl, Super Bock. Fantastiskt namn på en öl! Efter det gick vi och shoppade och jag köpte lite smink på Kiko. Ron köpte en t-shirt. På kvällen åt vi på Café Buenos Aires, som inte helt oväntat låg högt upp i en backe. Vi käkade varsin stor biff och jag fick en fantastisk spenatsoppa till förrätt. Det blev fullt snabbt så vi hade tur som fick ett bord. Servitriserna fick neka folk att komma in och verkade ringa till en annan restaurang för att se om det fanns plats för hungriga turister där istället. Lite senare på kvällen hamnade vi på baren Young Liberty vilket vi tyckte var ett passande namn för oss. Det regnade lite, men det var ändå 14 grader varmt vid tio på kvällen.

Tjusig utsikt!

Tjusig utsikt från vår lilla uteservering nedanför borgen. 

Tisdag: Vår sista dag i Lissabon bjöd på fantastiskt väder! På förmiddagen gick vi runt i Bairro Alto och shoppade lite. Eftersom vädret var så fantastiskt stannade vi på Terreiro do Paca, vid vattnet, och tog en öl eller två i solskenet. Det var säkert över 20 grader varmt i solen. Underbart! Ron blev lite solbränd på näsan. Vi käkade lite tapas till lunch. Man kan säga att två av fyra tapasrätter innehöll korv. En innehåll musslor. En av korvrätterna var flamberad vilket ledde till att Ron skrockade förtjust och mumlade något om att ”testa hemma”. På kvällen satte vi oss igen nere vid vattnet och drack vit sangria och öl och sen gick vi och åt indiskt.

Det vackra folket pustar ut.

Det vackra folket pustar ut.

Rostade kastanjer är lite äckel-gott.

Rostade kastanjer är lite äckel-gott.

Nästan alla hus hade så här tjusigt kakel på fasaden.

Nästan alla hus hade så här tjusigt kakel på fasaden.

Jag tror att vi båda var väldigt nöjda med vår resa till Lissabon. Det var kul att åka till Portuga, det var första gången för oss båda. Och det var Rons första resa till södra Europa. Jag skulle absolut kunna åka tillbaka dit igen. Lissabon är otroligt mysigt. Staden är som gjord för att promenera runt i. Ron blev erbjuden att köpa hasch, marijuana eller kokain ungefär 14 gånger på fyra dagar och det måste ju vara något slags rekord. Ingen ville sälja knark till mig. Däremot ville ganska många sälja afrikanska armband eller solglasögon till mig och det blev ju gammalt rätt snabbt. Så man kan säga att gatuförsäljarna, oavsett om de sålde knark eller solglasögon var drygast med hela resan. Maten var väldigt god och inte alls så dyr, inte på de ställen vi gick i alla fall. Det gäller att ta sig lite bortom de stora gatorna och slippa de där alldeles uppenbara turistfällorna. Om man gör det så är Lissabon absolut en stad som jag kan tänka mig att återvända till!

Nu tar vi nya tag med vardagen och jag har redan planer på nästa resa. Vad sägs om Prag i midsommar?

Annonser

En vecka i Alanya.

Turkiet. Alanya. Jag blev fantastiskt glatt överraskad av denna semesterort och av landet. Jag vet inte vad jag hade för förväntningar egentligen. Inga alls kanske. Men oj, så positivt allt var! (Förutom att planet var fyra timmar sent på ditresan så vi kom till hotellet halv sju på morgonen istället för ett på natten typ.) Hotellet var fint – när vi äntligen fick vårt hotellrum – och hade trevlig personal. Stranden var fin och ren och det fanns både dusch och toalett och en extremt flirtig solstolsuthyrare inom räckhåll. Medelhavet var så där blått som bara Medelhavet kan vara. Det var varmt, säkert 40 grader mest hela tiden. Ölen, Efes, var kall och god och extremt lättdrucken vid vilken tidpunkt som helst på dygnet. La Kex var ett fantastiskt resesällskap (tur att jag testade henne redan vid midsommar). Maten var underbar! Oj oj vad mycket gott vi har ätit! Människorna var trevliga och inte så där påflugna och jobbiga som jag, av någon anledning, trodde att de skulle vara. Det enda smolket i bägare var väl egentligen att Ron inte var med och fick uppleva allt det där underbara, men det var ju samtidigt lite det som var poängen. Det var en tjejsemester.

Jag har lite svårt att beskriva allt som hände utan att bli tråkig, långrandig och alltför intern, så här kommer några bilder istället. Alanya – jävla bra!

Mitos. Vårt hotell i Oba, Alanya.

Medelhavet.

Jag bjuckar på en badbild.

Maten alltså. Det turkiska köket är fantastiskt!

Drinkarna var det inget fel på heller. Här: en kiwi daiquiri.

Det var vackert också.

Ja, jag åker gärna tillbaka.

 

 

 

 

 

 

Ett modebloggsinlägg.

Ja, håll i er! Jag har köpt sommarklänningar och nu har jag lite svårt att välja vilken jag ska ha på jobbets sommarfest på onsdag. Den ena är blå och vitrandig och lång och böljande runt benen. Den andra är svart med vita prickar och tight. Det är fasligt svårt att välja. Sportig eller flirtig?

Jag var lite osäker på om jag skulle behålla skärpet. Men nu vet jag. Och så jeansjackan över. 

Inte lika somrigt kanske?

Det här med att fota sig själv i helfigur är ju för övrigt rasandes meckigt. Man ser ju så avslappnad ut. Notera min arm på bilden med den randiga klänningen. Man kan ju undra om rigor mortis har satt in.

Anyone for English?

I år har Ron och jag hängt ihop i fem år. Det är ganska länge faktiskt. Så hur ska vi fira detta, undrar ni så klart. Ska vi förlova oss månne? Nej, det ska vi då rakt inte. Vi drar till London i sommar istället. Och så tar vi med oss La Kex som har hängt hos oss i fem år ungefär med. Det kommer bli väldigt bra.

Jag har inte varit i London sen jag var sexton så det är verkligen på tiden. Enligt kartan ska vi bo väldigt nära Kensington Garden och Notting Hill. Åh! Jag ska bara dricka öl och shoppa och flanera och ha det bra. Jag längtar!

Tisdagstristess.

Den här listan hittade jag hos Tuffast av alla och tänkte att den kan ju fylla ut bloggen lite nu när jag uppenbarligen lider av svår bloggtorka (som ni förstår har vårterminen dragit igång igen).

1. Vad gjorde du för tio år sedan?

Hmm. 2002. Jag pluggade på Blekinge Tekniska Högskola. Om jag tittar på Studera.nu så ser det ut som att jag studerade Svenska, 21-40 poäng på vårterminen och 41-60 poäng på höstterminen. Jag älskar BTH, det är där jag har studerat allt och från 1996 till 2007 pluggade jag något där varje termin. Jag var tillsammans med exet och hade det bra i det förhållandet (då alltså, sen tog det ju slut). Egentligen är jag sjukt dålig på att sätta årtal på händelser. Jag tror att 2002 var ett bra år. Kanske var det det året jag var på semester på Santorini. Det var en fin ö.

2. Vad gjorde du för ett år sedan?

För ett år sen, i oktober, flyttade jag och Ron från den lilla andrahandslägenheten i Gröndal till den stora förstahandslägenheten i Solna. Vi ärvde fyra bokhyllor från den förra ägaren och då fick äntligen alla våra böcker plats och ingen var förpassad till källaren. På påsken var vi på semester i Dublin och det var jättetrevligt. Vi drack enorma mängder Guinness och på hemresan trodde Ron att vi flög över Grönland.

3. Fem snacks du gillar?

Vanliga, tunna lättsaltade chips.

Potatisskruvar.

Salt och vinägerchips.

Oliver.

Ost och kex (om det räknas som snacks).

Jordnötsringar.

4. Fem sånger du kan hela texten till:

Oj. Jag kan en himla massa Rolling Stones-låtar. Sympathy for the Devil till exempel.

A Mother’s Lament av Cream.

The Final Countdown av Europe.

Titties and Beer av Frank Zappa

Sågarlåt av Sinn Fenn.

Egentligen kan jag ju jättemånga låttexter men jag har stor problem med att få mina matematikkunskaper att sitta kvar. Låttexterna har liksom trängt bort matten. Tur jag blev lärare i svenska och engelska då istället.

5. Fem saker du skulle göra om du blev mångmiljonär:

Betala av studielånet till CSN.

Köpa och renovera vår lägenhet.

Åka på semester och kanske ta med mig familjen.

Sluta jobba och bara studera underbara ämnen på universitetet (eller jobba halvtid och läst böcker resten av tiden).

Bo utomlands ett tag utan att behöva tänka på pengar. Jag kanske skulle kunna skriva en bok eller något.

6. Fem dåliga vanor:

Jag har skitsvårt att hänga in den rena tvätten i garderoben.

Jag är ganska slarvig och lämnar gärna saker framme när jag har använt dem.

Jag spenderar alldeles för mycket pengar på mat.

Jag samlar böcker på hög på mitt nattduksbord.

Jag kommer aldrig ihåg att vattna min stackars novemberkaktus.

Nu ser jag att nästan alla punkter på listan kommer från att jag har svårt att lägga tillbaka saker på sin plats.

7. Fem saker du gillar att göra:

Jag älskar att sitta på en uteservering och dricka öl. Jag tror att jag är gjord för att göra det.

Ligga i sängen och snacka skit med Ron efter helgfrukosten.

Läsa böcker. Jag läser alltid böcker.

Laga mat, helst med ett glas öl eller vin i närheten.

Resa. Helst utomlands, men jag tycker det är ganska mysigt att köra bil långt också. Helst hem till Blekinge.

8. Fem saker du aldrig skulle klä dig i eller köpa:

Röda kläder. Jag har inte ett enda rött plagg hemma. Eller, jo, kanske en top som jag ärvde av La Kex. Den är röd, men den är mönstrad så det gör inte så mycket. Jag har inte ens rött nagellack.

Magväska. Det går bara inte.

Leggings med en kort tröja som inte täcker rumpan.

En för liten bh. Som gammal bh-expert är jag sjukt noga med mina bhar.

En päls. Inte för att jag har några moraliska betänkligheter utan för att jag förmodligen skulle svettas ihjäl i en sån.

9. Fem favoritleksaker:

Min dator.

Ron. Fast jag får skäll om jag stör honom genom att slicka honom på ögat eller pilla honom i örat.

Min telefon.

Trivial Pursuit.

Papper och penna.

10. Tio personer jag vill se göra den här utmaningen:

Oj. Jag vill nog uppmuntra mina bloggläsare att göra utmaningen, men jag kommer inte slå ihjäl er om ni inte gör det.

Balsam för min själ.

Kristi Flygarehelgen gick alldeles för snabbt, men vi hann med lite allt möjligt. Vi passade på att ta en öl med Isak, var på parmiddag hemma hos Herr och Fru Minx, gick på stan, shoppade skor, hängde med Fadern, grillade kåv, spelade Sequence, spelade crocket hemma hos Förortsmorsan och åt goda hamburgare på Stars and Stripes, avlade visit hos Förfädren uppe på landet och åkte en tretimmars båttur i östra skärgården.

Det är balsam för själen att komma hem till Karlskrona lite då och då:

Vardagsslit hos Farmor och Farfar.

Farfar i grönskan.

Ute i östra skärgården. Ungskär, tror jag.

Brändaholm. En idyll mitt i staun.

Ron trivdes...

...och det gjorde jag med. Lillasyster fastnade knappt på bild.