Imorgon är det midsommar och det ska firas i mörkaste Närke hos Rons pappa. Ron jobbar och jag försöker packa ljudlöst så att barnet som var extremt gnälligt på förmiddagen inte vaknar nu när han sover sin skönhetssömn.
Vi var i Blekinge vecka för at begrava famor som blev 92. Det var sorgligt men eftersom jag hade barnet med mig i kyrkan så tog det udden av all gråt litegrann eftersom han bara kunde sitta still i 15 minuter. 15 minuter gick han och jag runt i kyrkan och den sista kvarten fick vi gå ut så att han fick springa av sig. Lite sorgligt kändes det eftersom det bara var familjen som deltog i begravningen. Men det fanns mycket blommor, vilket gjorde att det kändes lite bättre. Vänner och släktingar har inte glömt farmor. Det kommer inte vi heller göra eftersom att Lillasysters Snuva får ett av farmors namn i andranamn tillsammans med vår mammas namn. Det blir idel blomnamn på den ungen. Fint!
Men nu – mot ett förmodat regnigt midsommarfirande i Örebrotrakten. Vi ska hinna träffa lite kompisar och på söndag ska ungens första födelsedag firas. Han är en bortskämd rackare eftersom han blev firad i Blekinge med och sen kommer vi väl fira honom på födelsedagen d 24 också. Att vi har lyckats hålla honom i liv i ett år! Det är faktiskt värt att firas både en och två gånger.
En annan bra sak är att Ron går på semester idag och sen direkt på pappaledigheten som varar tills ungen skolas in på förskolan någon gång i januari. Det blir en smutt tillvaro för mig i höst tänker jag; Linas matkasse och inga sena jobbkvällar för Ron. Hurra!
Messa 